Med stort intresse följer Svenska Spårvägssällskapet det pågående spårvägsprojektet i Lund. Ett av Lunds kommuns hållbarhetsmål är att en tredjedel ska åka kollektivt, en tredjedel cykla och en tredjedel köra bil. För att Lund ska uppnå sina ambitiösa mål är spårvägen en förutsättning.
Trots detta hörs ofta i spårvägsdebatten att det vore bättre att satsa på elbussar än på spårväg. Kritikerna verkar tro att det är drivmedlet som är kärnfrågan. De viktigaste argumenteten för spårvägen är däremot kapaciteten och den betydande stadsförnyelse som uppkommer kring själva spårvägslinjen. I nordöstra Lund byggs bostäder och kontor för ca 50 000 nya människor. Med de resmängder som blir aktuella räcker inte bussar eftersom de får vara max 24 meter långa. En spårvagn på 30 meter som på sikt förlängs till 40 meter, tar dubbelt så många passagerare. Elbussar har dock inte större kapacitet än andra bussar.
För att få samma kapacitet som spårvagnar i 6-minuterstrafik skulle det krävas dubbelledbussar i 3-minuterstrafik. Det som då händer är att bussarna inte kan få full prioritet vid trafiksignalerna utan att hindra tvärgående trafik.
I Bergen öppnades för några år sedan en ny spårväg, som inför byggstarten hade många arga kritiker. Idag har opinionen vänt till spårvägens fördel. Undersökningar visar att det i stråket skett investeringar i bebyggelseutveckling för 13–20 gånger större belopp än byggandet av själva banan. Kommunen gör bedömningen att man flerfalt fått tillbaka vad vad projektet kostat i form av fastighetsutveckling och värdestegringar, vilket inte hade varit möjligt utan spårvägen.
”Förhoppningen är att byggnationen kan påbörjas redan i slutet av året. – I så fall kan spårvagnarna börja rulla 2019” – Läs mer på lokalnytt.se
https://www.lokalnytt.se/artiklar/816/snart-rullar-sparvagnarna-i-lund
Carl Henrik Linder